﻿metapost
Status publicerad
Källid 408
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr U30-652/06
Titel.överordnad Räddningstjänst och miljö
Utgivningsår 2006
Utgåvenr
Ställe s. 154--159
ISBN-kod 91-7253-280-7
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Räddningsverket
Utgivare.2.urspr.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE abiotisk
svDF faktor som inte är av biologisk natur (t.ex. fuktighet, ljus, temperatur)
svRETE biotisk

svTE ackumulation
svDF växters upplagring av ämnen, upptagna från omgivningen

svTE adsorbera
svDF ytfysikalisk process liknande absorption men med skillnaden att föroreningen fäster vid ett reningsämne t.ex. i aktivt kol

svTE aerosol
svDF mycket fin dimma av kristaller eller droppar

svTE Agenda 21
svDF globalt handlingsprogram för miljö och utveckling
svAN Antogs 1992 vid FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNCED, Riokonferensen).

svTE akuttoxisk
svDF kraftig, tämligen omedelbar påverkan på en testorganism

svTE alkalinitet
svAN Anger en sjös eller vattendrags förmåga att motstå försurning och är främst beroende på halten av vätekarbonat i vattnet. Alkaliniteten mäts i ekvivalenter. Höga värden är ett tecken på god motståndsförmåga mot försurning.

svTE avrinningsområde
svDF avgränsat område varifrån vatten avrinner genom ett vattendrag
svAN Skiljs från angränsande områden genom en höjdrygg.

svTE basisk
svSA kemisk term
svDF som sammanhänger med baser eller har karaktär av bas, det vill säga har ett pH-värde högre än 7

svTE bioackumulerbarhet
svDF ämnes förmåga att lagras i levande vävnader
svAN Anges som en skillnad mellan vattenlöslighet och fettlöslighet. Detta förhållande anges som en fördelningskoefficient (Kow).

svTE bioackumulering
svDF anrikning av kemiska ämnen i levande organismer
svAN Kan ske i olika vävnader, i hela organismer och i näringskedjor.

svTE biokemisk syreförbrukning
svDF BOD
svAN Den mängd i vatten löst syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov. BOD7 anger den mängd syre som förbrukas under sju dygn.

svTE biologisk mångfald
svDF variationen bland levande organismer i alla miljöer, dvs. den genetiska variationen mellan arter samt mellan olika biotoper (livsmiljöer)

svTE biomassa
svDF total vikt av alla levande organismer (alltså även till exempel växtrötter) inom ett avgränsat område vid viss tidpunkt

svTE biosfär
svDF den del av jorden och dess atmosfär som innehåller levande organismer

svTE biotisk
svDF ekologisk faktor som är hänförlig till levande varelser såsom parasiter, rovdjur, sjukdomar, konkurrens
svRETE abiotisk

svTE biotop
svDF ett genom lokalklimat, markbeskaffenhet, växt- och djurliv naturligt avgränsat område med viss miljö och viss organismsammansättning
svAN Den del av ett ekosystem som en djurart kan utnyttja och är beroende av, utgör dess biotop.

svTE buffertkapacitet
svDF förmåga hos mark eller vatten att hindra förändring i pH-värde till följd av till exempel sura eller basiska utsläpp

svTE DDT
svDF vitt, kristallint ämne, som är praktiskt taget olösligt i vatten men lättlösligt i de flesta organiska lösningsmedel
svAN På grund av sin fettlöslighet och höga stabilitet kvarstår DDT eller dess närstående nedbrytningsprodukter (främst DDE) under lång tid i naturen och hinner därigenom anrikas i näringskedjorna, varvid de vållar skador hos fåglar och däggdjur. Besprutning med DDT förbjöds i Sverige och många andra länder i början av 1970-talet.

svTE denitrifikation
svDF nitratjoner (NO&#x00B3;&#x207B;) omvandlas av bakterier till fri kvävgas (N&#x00B2;) eller dikväveoxid (N&#x00B2;O)

svTE densitet
svFK Fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne.

svTE deposition
svDF nedfall av ämnen över mark och vatten

svTE diffusion
svDF process varigenom partiklarna i en gas- eller lösningsblandning sprids och fördelas likformigt

svTE dioxin
svDF samlingsnamn för ca 210 olika klorerade kolväten, vilka alla består av två bensenringar sammanhållna av en eller två syreatomer, samt en eller flera kloratomer
svAN Dioxinerna uppkommer som föroreningar vid produktion av andra halogenerade kolväten. Framförallt bildas de vid bränder där klor ingår i det material som brinner.

svTE ekologi
svDF läran om samspelet mellan levande organismer och deras omgivning

svTE ekosystem
svDF allt levande och dess livsmiljö inom ett område

svTE emulsion
svDF uppslamning av olösligt ämne i vätska

svTE eutrofiering
svDF ökning av halten näringsämnen i till exempel vatten, vilket medför påskyndad produktion av biomassa som kan resultera i vattenblomning och igenväxning

svTE farlighet
svDF ämnes inneboende möjlighet att skada människan eller miljön
svAN Hur farligt ett ämne är beror endast på vilka egenskaper det har.
svRETE miljöfarlighet, hälsofarlighet

svTE flyktiga organiska ämnen
svSYTE VOC
svFK VOC uppträder på grund av sin flyktighet mestadels i gasform och därför utsätts djur och människor främst genom inandningsluften. Många av ämnena kan även till viss del absorberas i huden eller tas upp genom förorenad föda eller vatten. VOC omfattar till exempel enkla kolväten såsom aldehyder, ketoner, alkoholer, organiska syror och icke aromatiska halogenerade kolväten. Gemensamt för dessa mindre kolväten är alltså en kortare kolkedja och relativt hög flyktighet. Hit räknas även de enkla aromatiska kolvätena. För att räknas som ett flyktigt ämne ska ämnets flyktighet vara större än 0,01 kPa vid 20 &#x2103;.
enTE Volatile Organic Compounds

svTE fossila bränslen
svDF bränslen bestående av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund
svAN De ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol, olja och naturgas. Även torv, som är ett förstadium till stenkol, kan räknas till de fossila bränslena.

svTE fotolys
svDF sönderdelning eller nedbrytning av ett ämne genom en fotokemisk reaktion

svTE fotokemiska oxidanter
svFK Bildas då vissa luftföroreningar till exempel kväveoxider och kolväten reagerar med solljus. Den viktigaste är ozon.

svTE fotosyntes
svDF koldioxid, vatten och solenergi omvandlas till kolhydrater, omvandling av ljus till kemisk energi

svTE försiktighetsprincipen
svDF åtgärder för att skydda miljön vidtas redan innan det finns bevis för att det föreligger något hot mot miljön
svAN Återfinns i miljöbalkens andra kapitel.

svTE genetiskt modifierade organismer
svSYTE GMO
svDF växter, djur, bakterier, svampar, alger osv. där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt

svTE geografiskt informationssystem
svSYTE GIS
svDF datorbaserat system som underlättar analys av geografi ska data och ger möjlighet till inmatning, lagring, bearbetning och presentation av sådana data
svAN Olika data knyts till lägesuppgifter i kartor.

svTE gradient
svFK Ordet används här i ett geologiskt sammanhang för grundvattnets horisontella lutning.

svTE habitat
svDF hemvist, boendemiljö, i biologin en arts livsmiljö, i stort sett detsamma som dess biotop

svTE halogenerade organiska ämnen
svUPTE organohalogen
svFK Grundämnena fluor (F), klor (Cl), brom (Br) och jod (I) går under den gemensamma beteckningen halogener. Halogenerna kan kopplas till en organisk molekyl när man vill framställa ämnen med olika egenskaper, så kallade organohalogener. Det finns otaliga varianter av sådana föreningar.

svTE hydrologi
svDF läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet

svTE hälsofarlighet
svDF ämnes förmåga att skada människan genom att t.ex. orsaka allergi eller cancer
svRETE farlighet

svTE inversion
svDF skikt i atmosfären där temperaturen ökar uppåt
svAN Normalt avtar temperaturen med höjden inom troposfären. Inversioner förekommer dels inom luftskikt vid marken, markinversioner, dels inom högre liggande luftskikt, höjdinversioner. Markinversioner bildas främst under klara nätter då markytan avkyls genom värmeutstrålning till rymden. Den kalla markytan kyler då av det lägsta luftskiktet, vilket blir kallare än högre liggande luft.

svTE isocyanater
svDF föreningar som innehåller gruppen 4NCO
svAN Isocyanater är reaktiva ämnen som har stor industriell användning för framställning av polyuretaner (i skumgummi, lim, lacker m.m.). Isocyanater är giftiga och kan ibland vara mutagena. Risk för kontakt med isocyanater föreligger inte endast vid produktionen utan även vid behandlingen (t.ex. svetsning, slipning) av material vid vars framställning isocyanater har använts. Vid inandning av isocyanater påverkas luftvägarnas slemhinnor snabbt, och en akut nedsättning av lungfunktionen kan uppstå. Även luftvägsbesvär av astmatyp kan förekomma. Vid hudkontakt kan flera isocyanater orsaka kontaktallergi. Det yrkeshygieniska nivågränsvärdet är (1999) lågt: 0,005 ppm (miljondelar).

svTE jon
svDF laddad partikel som kan betraktas som uppkommen genom att en atom eller grupp av atomer avgivit eller upptagit en eller flera elektroner

svTE kemisk syreförbrukning
enTE COD
svAN Mäter den mängd syre som krävs för att kemiskt oxidera organisk substans i vatten, ett mått på mängden syreförbrukande organisk substans.

svTE kolväten
svDF kemiska föreningar i vilka endast kol och väte ingår
svAN Den främsta källan till kolväten är petroleum.

svTE kvävedioxid
svBT NO&#x00B2;
svDF kraftigt brunröd, paramagnetisk, giftig gas med starkt stickande lukt och kraftigt oxiderande egenskaper
svAN Oxiderna löser sig lätt i vatten under bildning av salpetersyra och salpetersyrlighet. Oxiderna bildas vid alla förbränningsprocesser i luft och tillhör jämte kväveoxid, NO, och svaveloxiderna SO&#x2082; och SO&#x2082; de allvarligaste luftföroreningarna. Ofta sammanfattas oxiderna NO och NO&#x2082; i miljösammanhang under beteckningen NO&#x2093;.

svTE källstyrka
svSA i detta sammanhang
svDF den mängd av ett ämne som strömmar ut per tidsenhet (kg/s) vid läckage av kemikalie

svTE letal dos
svUPTE LD 50
svDF dödlig dos av ett ämne
svAN Ofta anges den som LD 50 vilket innebär den dos av ett ämne som dödar hälften (50 %) av en grupp försöksdjur.

svTE limnologi
svDF vetenskapen om inlandsvattnens organismer och miljöförhållanden samt deras inbördes samband

svTE löslighet
svSA term i kemin
svFK Den största mängd av ett ämne B, uttryckt i till exempel gram eller mol, som kan lösas i en viss mängd av ett lösningsmedel A kallas B:s löslighet i A. Lösligheten uttrycks vanligen som mängd B per liter lösning eller mängd B per en viss mängd ren A.

svTE miljöfarlighet
svDF ämnes förmåga att skada miljön, t.ex. genom att orsaka hämmad tillväxt hos alger eller för tunna äggskal
svRETE farlighet

svTE nitrifikation
svFK Ammoniumjoner (NH&#x2084;&#x207A;) överförs med hjälp av bakterier till nitratjoner (NO&#x2083;&#x207B;). Processen försiggår främst i mark och vatten med god syretillförsel. Nitrifikationen har stor ekologisk betydelse i marken eftersom kvävet härigenom överförs från en svårrörlig jon, ammonium, till en mycket lättrörlig jon, nitrat. Nitratet kan lätt utlakas till djupare jordlager och till grundvattnet eller försvinna via avrinning till sjöar och vattendrag.

svTE oljefraktion
svDF olja erhållen genom värmebehandling av råolja

svTE organiska ämnen
svDF ämnen som innehåller kol
svAN Levande organismer och deras nedbrytningsprodukter innehåller alltid kolföreningar. En del kolföreningar, till exempel kolets oxider, räknas dock som oorganiska.

svTE ozon
svBT O&#x2083;
svDF treatomig molekyl av grundämnet syre
svAN Halter på 2--8 mg/m&#x00B3; kan tolereras 10--15 minuter, men leder efter längre exponering till stark irritation av ögon och slemhinnor samt till skador, särskilt på de övre luftvägarna. Hos barn har tillfällig sänkning av lungfunktionen konstaterats. Det marknära ozonet är mycket giftigt för vissa växtslag.

svTE PAH
svSYTE polyaromatiska kolväten
svDF sammanslutningar av flera aromatiska kolringar med eventuella förgreningar och större strukturer
svAN De förekommer främst i vätskeform, till exempel i oljebaserade färger, lacker, fernissor men också i tyngre oljeprodukter. De kan bildas vid ofullständig förbränning av olika drivmedel eller andra bränslekällor med hög kolvätehalt, till exempel vid vedeldning.

svTE PBB
svSYTE polybromerade bifenyler
svDF stabila organiska föreningar som framställs genom bromering av bifenyl
svAN De används som flamskyddsmedel i polymera material, främst i konstruktionsplaster såsom höljen för elektriska apparater. Risk för spridning i miljön föreligger dels genom utsläpp från fabriker, dels genom diffus spridning via produkter. PBB framkallar negativa effekter på djur som i stort överensstämmer med dem som framkallas av PCB.

svTE PCB
svSYTE polyklorerade bifenyler
svDF grupp klorerade kolväten
svAN Har ett brett användningsområde, bland annat i kondensatorer och transformatorer, som flamskyddsmedel och i självkopierande papper.

svTE persistens
svDF reaktionströghet särskilt om ämnen som biotransformeras långsamt

svTE pH
svDF mått på surheten, negativa logaritmen för koncentrationen i mol/l av vätejoner (H+).

svTE population
svDF alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tidpunkt

svTE porositet
svDF materials egenskap att vara poröst, försett med håligheter
svAN Porositeten definieras som hålrummens volym per volymsenhet av hela materialet.

svTE PPP
enTE polluter pays principle
svDF principen om att förorenaren betalar innebär att kostnader för föroreningar eller andra miljöstörningar och efterbehandlingar ska bäras av den som förorsakat dem
svAN Återfinns i miljöbalkens andra kapitel.

svTE predation
svFK När djur dödar och förtär andra djur.

svTE PVC
svDF beteckning för vinylkloridplast, en termoplast baserad på polyvinylklorid
svAN PVC är en relativt tung (densitet 1,4 g/cm&#x00B3;) och i vissa applikationer glasklar termoplast. Den är svårantändlig och självslocknande. PVCs unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde -- från styva produkter som rör, profiler, flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel.

svTE recipient
svDF mottagare av avfallsprodukter som släpps ut till exempelvis hav, vattendrag eller atmosfären

svTE RIB
svSYTE Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor
svDF stöd för yrkesverksamma i deras arbete med skydd mot olyckor. RIB ska vara ett verktyg som kan användas vid verksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser
svAN RIB är ett datorprogram och ges ut på cd av Räddningsverket.

svTE SAKAB
svSYTE Svensk Avfallskonvertering AB
svFK Företag bildat 1969 med ensamrätt att ta hand om miljöfarligt avfall i Sverige. Destruerar, stabiliserar eller deponerar avfallet. Företaget driver en förbränningsanläggning i Norrtorp i Närke, utrustad med nutidens mest avancerade och säkra rökgasrening.

svTE sedimentation
svDF rörelse hos partiklar i en gas eller vätska som uppstår efter inverkan av t.ex. gravitation, centrifugering, magnetism eller elektricitet

svTE Seveso
svAN Stad i Italien som 1976 var platsen för en av Europas största miljökatastrofer då kemiska utsläpp i den närbelägna orten Meda orsakade många dödsfall och stor förödelse. Olyckan gav upphov till speciell lagstiftning för hanteringen av kemiska ämnen: Sevesolagen.

svTE skiktdjup
svDF ljusgenomsläpplighet i till exempel en sjö
svAN Mäts genom att sänka en vit skiva på en lina till ett djup där skivan inte längre kan iakttas.

svTE substitutionsprincipen
svFK Att byta ut farliga ämnen mot icke farliga om sådana finns att tillgå eller är möjliga att ta fram. Återfinns i miljöbalkens andra kapitel.

svTE Sveriges geologiska undersökning
svSYTE SGU
svDF central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering

svTE torrdeposition
svDF transport av ämnen från luften till vegetation och mark på annat sätt än genom nederbörd

svTE tungmetaller
svFK Tungmetallerna är en grupp ämnen som i ren form eller i förening med organiska ämnen kan uppnå hög giftighet även i mycket små doser. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kvicksilver och kadmium.

svTE utlakning
svDF uttransport med vatten av till exempel mineralämnen från jord och sten

svTE viskositet
svDF fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras tjockhet eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor
svAN Tunna vätskor som metanol har låg viskositet, medan tjockare som olja har hög
 viskositet.

svTE vittring
svDF nedbrytning av berg och sten, kan ske genom t.ex. frostsprängning (mekanisk vittring) eller mineralutlösning av vatten (kemisk vittring)

svTE våtdeposition
svDF transport av ämnen från luften till vegetation och mark med nederbörden